17 apr. 2015

Bordsplacering med mening.


När mina elever (åk 4) kommer till bildsalen får de en laminerad bild av ett konstverk. På borden i salen ligger lappar med namn på olika konststilar. Deras uppgift är att hitta den konststil till vilken deras bild hör och sätta sig vid det bordet.

Vad är det för vits med det då?

* Eleverna tränar på begrepp som hör till bildämnet. På bara några veckor har de lärt sig namnen på flera stilar.
"Jag fick en surrealistisk bild!"

* De använder begrepp för att beskriva sin bild och konststilen
"Nu fick jag en så'n där bild med svänginga linjer. Visst var det jugend?

* De får favoriter och blir intresserade:
"Åh! Denna gillar jag. Vem har målat den?"

* De börjar kommunicera, analysera och jämföra:
"Min bild har mycket starkare färger än din"

* De får se klassiska konstverk.

* Jag kan på ett enkelt sätt placera ut eleverna i klassrummet och få variation från gång till gång. Den elev som kommer först brukar få i uppgift att distribuera bilderna, medan jag kan göra klart för lektion samtidigt som jag lyssnar på snacket runt bilderna med ett öra.

Efterhand som eleverna blir säkra på konststilarna kan man byta ut mot andra.

Varianter:
En konstnär per bord.
Bilder på redskap i bild och form.
Bilder med liknande/samma budskap vid samma bord.
Bilder med samma teknik vid samma bord.

14 apr. 2015

Min bro


Dödens lavabro

Solskensbron och regnbågshimlen
Vi arbetade med broar i tekniken i åk 4. Eleverna tyckte att det var ett av de roligaste arbetsområdena de arbetat med. Det kändes lite oväntat, men det gav mig också tanken att göra något mer. Eftersom jag har samma klasser i bild, fick det bli en bilduppgift med tillhörande skrivuppgift.

Vi utgick från ett papper med följande rubriker:

Vad kallas bron?
Var ligger din bro?
Vem är bron byggd för?
Hur hög/lång är bron?
När byggdes bron?
Hur tar man sig över bron?
Vad tar man sig över?

Svaren på dessa frågor var grunden till den text de skrev om sin bro.

"Bron kallas för sockerbron och ligger i Godislandet, även känt som sockerkick. Den är byggd för att kunna raca på med godisbilar. /.../ Bron är bygd av godisremmar och under bron finns polkagristräd..."

När de skulle göra själva bilden började de med en skiss. När de var nöjda med utförandet fick de ge sig på den "riktiga bilden". Under arbetets gång pågick hela tiden samtal mellan eleverna om hur man kan få fram just det uttryck man vill. Den här bron är ett bra exempel:


Killen som gjorde den hade sett att en av de broar jag gjort hade en bakgrund som var flammig. Han tyckte att det såg ut som natt. Så ville han ha det! Jag visade hur man kunde använda en svamp för att dutta på färg. Detta gjorde han efter att ha ritat upp bron med blyerts. Sedan var han ute efter att räcket på bron skulle se böjt ut. Han mindes att vi arbetat med böjda linjer för att få den effekten. Sedan ville han att pelarna skulle framträda mer. Han fick tipset av kompisar att måla mörkare längs kanterna. Till sist ville han att det skulle se ut som lampor som lyste. Till det fick jag plocka fram en lite tjockare färg på flaska.

10 apr. 2015

Ballongkort


Visst var det väl Nalle Puh som påstod att "ingen kan vara nere med en ballong"?

Så varför inte tejpa fast en ballong och skicka iväg som ett födelsedagskort?
Eller kanske skicka med en ballong på en kalasinbjudan?


Jag utgick från ett färgat A5-papper. Det vek jag på mitten. På framsidan limmade jag sedan fast ett mönstrat papper. Runtom ritade jag en bord med en tunn penna. Tills sist tejpade jag bara fast en ballong med papperstejp, som lätt går att ta loss.

7 apr. 2015

Färdigpixlat!




Jag berättade tidigare att jag provat på att pyssla med sk pixlar - små plastploppar i olika färger som sätts ihop efter ett mönster till en färdig bild. Nu är jag klar med min delfin!


Jag använde mig av ett färdigt kit med mönsterpapper, basplatta och pixlar i passande färger. Det var ganska pilligt och det tog sin lilla tid, men samtidigt var det ganska meditativt och det var svårt att sluta när man väl var igång.

Det är lite som att bygga pärlplattor, men fördelen med pixlarna är att de inte ramlar av när man väl satt fast dem.

Det finns en större modell av pixlar som jag tror passar barn bättre. Man kan även skapa egna mönster utifrån egna bilder med hjälp av ett program, som finns att ladda ner.

Här kan du läsa mer om Pixelhobby. 


31 mars 2015

Vinnarna utsedda


Grattis till vinnarna av boken:

Lotta Eliasson,
Maritha Frölid
och
Ann-Charlott Lasu

Tack för alla tävlingsbidrag. Det var inte lätt att utse vinnare.

Är man ändå väldigt sugen på boken finns den att köpa på Ordalaget Bokförlag.

29 mars 2015

Valkat grytunderlägg



Att valka ull genom att först sticka och sedan tvätta i maskin är en kul och användbar teknik. Det här grytunderlägget är gjort på precis det sättet.

Börja med att sticka underlägget med ullgarn. Jag har använt garnet Tove, som lämpar sig alldeles utmärkt till detta, men även andra obehandlade ullgarn går bra. Det man behöver tänka på är att det krymper mycket när man tvättar det.



Jag la upp 50 maskor och stickade slätstickning i 60 varv. Man kan med fördel välja stickor som är något nummer större än vad som anges till garnet. När man stickat till önskad storlek maskar man av löst och fäster trådarna. Sedan är det dags att slänga in det i tvättmaskinen. Jag tvättar min ull som ska tovas tillsammans med annan tvätt i 60 grader. Så här ser den ut när den kommer ut:



Man kan behöva dra i den för att få en bra form. Sedan är det bara att brodera efter eget huvud. Jag använde ett annat ullgarn (Ulrika) när jag broderade langettstygn runt kanten, och lite blommor. Ullen blir så tjock, så man kan fästa garnet mellan lagren, så att det inte blir några trådar på baksidan:

21 mars 2015

Pixelhobby


Har ni hört talas om pixelhobby? Det hade inte jag, men jag fick möjlighet att testa och det tog inte lång tid innan jag var fast.

Det är som en blandning av pärlplattor och korsstygn, där man använder sig av små plastploppar som man sätter ut enligt mönster. Fördelen gentemot pärlplattor är att pixlarna sitter fast - både på ark när man köper dem och sedan på själva brickan man bygger på. Just den varianten av pixlar jag bygger med är ganska små, så en pincett är bra att använda.

Just nu har jag bara börjat på bilden, vad det ska bli får ni se längre fram!

Här kan du läsa mer om Pixelhobby.

18 mars 2015

Äpplen

Inspirerad av filmen om Austins butterfly, planerade jag den här lektionen.

Målen var att:
* få eleverna mer mottagliga för feedback, utan att känna att det var personlig kritik.
* träna eleverna på att ge konstruktiv kritik.
* få eleverna att rita och måla vad de verkligen ser.
* få eleverna att lägga tid och tanke i sina bilder, att prova, göra om, förbättra.
* låta eleverna träna i att kommunicera runt en bild, genom att använda begrepp som hör till bildämnet.
* att göra eleverna medvetna om hur utveckling sker.

Jag genomförde min lektion i en årskurs 4.

Jag berättade om en elev jag en gång hade. Hon ville göra en bild av ett äpple, men hon ville göra det bra. Därför använde hon sig av en burk som mall för att få äpplet helt runt och fint:


Hon målade så noga hon kunde innanför linjerna. Sedan visade hon äpplet för mig. Hon sa att hon varit noga, men hon var inte nöjd. Det såg inte ut som ett riktigt äpple. Hon bad mig om råd.

"Vad tror ni att jag gav henne för råd?"
Eleverna fick fundera och komma med förslag.
Ett av de första gissningarna var faktiskt att riktiga äpplen inte är helt runda.
Vilken form har då ett äpple?


Efter lite diskussioner tog jag fram nästa bild. Det var ju just det rådet jag gav henne; titta på ett äpple och se vilken form det har. Såhär blev resultatet. Hon tyckte att det blev bättre, men hon var inte helt nöjd. Hon ville ha fler råd.

"Vilka råd tror ni att jag gav henne sedan?" Nya diskussioner följde.
Jo, det var att titta på hur stjälken sitter. Den sitter lite nedsjunken. Hur kan man göra för att få det att se ut så? Mina elever gick fram till tavlan och ritade ett skaft som såg nedsänkt ut. Sedan tittade vi på nästa bild:


Hade hon lyckats?
Nu tyckte de flesta av mina elever att äpplet var jättefint, men jag berättade att min elev fortfarande inte var nöjd. Hon ville att hennes äpple skulle se ännu verkligare ut.

Det blev ytterligare diskussioner i klassen. Många påtalade att äpplet inte var helt rött. Vilken färg har då ett äpple? Vi tittade efter och jag berättade att det var just vad min elev gjort. Hon hade tittat och tittat, provat och provat. Såhär blev slutresultatet:


Mina fjärdeklassare blev klart imponerade, men det verkade ändå inte så svårt. De hade ju redan fått lite råd på vägen. De ville också rita äpplen. Jag hade ingen organiserad feedback eller kamratbedöming, men jag uppmanade dem att be sina kamrater om råd. Dessutom hade jag med mig äpplen, som de kunde titta på. Såhär blev deras resultat:






Sannolikheten att du har gamla bilder från elever sparade kanske inte är så stor, men du får gärna låna mina bilder. Ja och "min elev" också :)

15 mars 2015

Kyckling i ägg


Kyckling i ägg, gjord av Sigrd.
Här kommer ännu ett "man tager vad man haver-pyssel". Vi rotade runt i lådorna och hittade lite olika papper, paljetter, glitterlim, någon punsch mm.

Börja med att rita upp en äggform på ett färgat papper. Vi gjorde våra ägg ganska stora - ca 15 cm höga, men det är ju en smaksak. Regeln att ju mindre barn, desto större saker är ganska gångbar.


Klipp sedan ägget tvärs över taggigt. Sedan kommer det roliga - att dekorera:

Limma på remsor av papper. Gamla tidningar, presentpapper, broschyrer - allt kan komma till användning. Har du ingen punsch - använd ett hålslag och gör hål i olika färger. Vanliga kritor och färgpennor kan också komma till användning.


Klipp sedan ut en kyckling ur gult papper. Rita ett öga, eller använd ett skaköga. Klipp ut en liten näbb.

Limma ihop delarna eller limma upp dem på ett bakgrundspapper.